Kungliga ägare
Eftersom vi befinner oss på Kungliga biblioteket finns det många böcker här som tillhört kungligheter. Men hur vet vi då vilken kung som har ägt en bok?
Inspirerad av ett tidigare inlägg om bokägarmärkning tänkte jag att jag skulle skriva några ord om pärmexlibris och mer specifikt kungliga sådana.
Ett pärmexlibris är ett bokägarmärke som stämplas direkt på pärmen. Man kan göra det genom att använda en större stämpel som är särskilt graverad för detta ändamål eller så sätter man ihop flera mindre pärmstämplar som monogram och initialer som ställs ihop med kronor och dylikt.
Lovisa Ulrica
Mitt första exempel är en riktigt maffig exlibrisstämpel tillhörande en drottning, Lovisa Ulrica. Lovisa Ulrica var bildad och hade många intressen både inom vetenskap och de sköna konsterna så hon hade ett omfångsrikt bibliotek. Detta exlibris som på håll mest ser ut som en stor guldblaffa visar sig vid en närmare titt vara full av detaljer. Här finns både det svenska och det preussiska riksvapnet omgivna av ordnar och stjärnor. Sköldhållare är på ena sidan ett lejon med krona och på den andra en lättklädd vilde. Högst upp på stämpeln ser vi en kunglig krona.
Bokbindaren till det här bandet är Christopher Schneidler och det vet vi eftersom boken ifråga är med på en faktura från Schneidler till drottningen. Därför vet vi också att bandet är från 1765. Både bokbindare och året då bandet gjordes är annars ofta svåra att fastställa då det var först en bit in på artonhundratalet som det blev vanligt att bokbindaren signerade sina verk.
Gustav III
Lovisa Ulrikas son Gustav III verkar också ha varit bokälskare. Det finns åtminstone en hel del böcker med hans bokägarmärken på KB. Det här är ett exempel på ett sammansatt exlibris bestående av en pärmstämpel i form av ett krönt spegelmonogram, två motställda G, under en kunglig krona. Den är omgiven av tre kronor.
Det är lite oklart vem som har bundit det här bandet innehållande Fredmans sånger, men tack vare pärmexlibriset vet vi i alla fall vem det gjordes för. Då boken kom 1791 och Gustav III dog 1792 vet vi också ungefär när den bands.
En pråligare bok kräver ett pråligare pärmexlibris som på denna Suecia Antiqua. Mitt på frampärmen finns Gustaf III:s pärmexlibris. Det är även här ett spegelmonogram med två motställda G, fast de här är större och utsirade och mönstrade med små kronor. Det är en ståtlig kunglig krona på toppen och siffrorna III i mitten av monogrammet.
Exlibriset är omgärdat av ett fyrkantigt fält med kronsemé. Semé innebär att ett emblem strös ut över en avgränsad yta. Ett kronsemé som i det här fallet innebär att man strör ut kronor över ytan.
Även i det här fallet är det lite osäkert vem som är bokbindare. Bandet har attribuerats, tillskrivits, både Christopher Schneidler och Fredrik Wilhelm Statlander.
Gustav IV Adolf
Jag har påpekat att monogrammen har kungliga kronor på toppen och det är ju en meningslös uppgift om det inte finns något annat än just kungliga kronor. De kungliga kronorna är reserverade för dem i kungafamiljen som är krönta, det vill säga kungarna och drottningarna. De övriga får nöja sig med en furstlig krona.
Man ser skillnad på dessa kronor genom att de kungliga är stängda medan de furstliga har taggarna uppåt. Här ser vi ett exlibris som består av ett monogram som är sammanställt av G och A för Gustav Adolf, över dem finns en furstlig krona. Den är omgiven av tre kronor. Att kronan inte är kunglig tyder på att boken bundits innan han blev krönt. Boken är tryckt 1790 och Gustav IV Adolf blev kung 1792.
Kronans utseende kan alltså hjälpa oss att tidsbestämma bandet. Det finns en dedikation i boken från tryckaren till kronprinsen vilket skulle kunna innebära att bandet är från samma år som trycket och gjorts för att vara en ståndsmässig present. Bandet attribueras Fredrik Wilhelm Statlander.
Den här ägarstämpeln förvånar mig lite. Det är Gustav IV Adolfs monogram, sammanställda G och A under kunglig krona. Det är inte klart om det är en hel pärmexlibrisstämpel eller om kronan är lös. Det är en diskret ganska liten och blindpressad stämpel på ett i övrigt rikt dekorerat band med mycket förgyllning. Det känns lite okungligt att vara så diskret.
Jag tycker mig dock ana lite glitter i fårorna så kanske har det en gång varit förgyllt. Kanske att någon har skrapat bort förgyllningen. Antingen för att man inte gillade Gustav Adolf eller kanske någon helt enkelt var uttråkad.
Bandet attribueras Hans Christopher Richter.
Ryggexlibriset nedan är dock lite tjusigare. Det sitter på Gustav III:s samlade verk som ägdes av Gustav IV. G och A är sammansatta med IV mellan sig under en kunglig krona.
Banden attribueras Johan Carl Caloander.
Karl XIII
Avslutningsvis har vi två band som tillhört Karl XIII. Mitt på frampärmen på det första bandet finns ett spegelmonogram med två C krönta av en furstlig krona och omgivna av tre kronor. Den är gjord för Karl innan han blev den XIII. Ovanför det personliga exlibriset finns ett biblioteksexlibris för Rosersbergs bibliothek. Bandet attribueras Johan Carl Caloander.
På nästa band har Karl blivit kung så här finns ett spegelmonogram som består av två mönstrade motställda C med XIII i mitten under kunglig krona. Bandet attribueras Fredrik Wilhelm Statlander.
- Bellman, Carl Michael: Fredmans sånger
- Dahlberg, Erik: Suecia antiqua et hodierna.
- Ekmanson, Carl Gustaf: Predikningar och skrifte-tal
- Gustav III: Collection des écrits politiques, littéraires et dramatiques de Gustave III, roi de Suède.
- Kongl. krigs vettenskaps akademiens handlingar år 1807
- Lévesque de Pouilly, Jean Simon: Vie de Michel de l’Hôpital, chancelier de France
- Lindblom, Jac. Ax.: Lexicon latino-svecanum. Latinsk och swensk ord-bok.
- Palladio, Andrea: Les bâtimens et les desseins de André Palladio
- Sjögren, Arthur: Svenska kungliga och furstliga bokägaremärken inklusive dedikations- och donationsexlibris.