Om litterära krigsbyten i privatsamlares bibliotek. Exemplet Rålamb på Länna gård

Efter drottning Kristina hamnade allt mer av stormaktstidens bokliga krigsbyten i privat ägo. Det byte som togs av de svenska vapnen donerades många gånger till officerare som deltagit i kriget och hamnade på deras gods. En del samlingar återgick till kronan efter Karl XI:s räfster. Ett sådant fall är de böcker som Klas Rålamb konfiskerade i Poznan under kriget i Polen på 1650-talet. De fördes till hans gods Länna utanför Uppsala, men användes på 1690-talet för att betala av en skuld till kronan. På den vägen hamnade de i Uppsala universitetsbibliotek. Ett inventarium från tiden hjälper oss att se vad biblioteket på Länna bestod av och hur det var ordnat. Det rålambska biblioteket kan berätta om de många funktioner krigsbytesböckerna hade för privatpersoner.

Peter Sjökvist, bibliotekarie och docent i latin vid Uppsala universitet

Det utvalda biblioteket. Idealbibliotek i 1700-talets herrgårdskultur

I takt med att privatbiblioteken ökade i både antal och storlek under 1600- och 1700-talet, växte diskussionen om vad boksamlingarna borde innehålla. Skulle de representera all världens kunskap eller ett mer snävt urval av kanoniska texter? Eller skulle biblioteket spegla ägarens personlighet och smak?

De skilda förhållningssätten kan studeras i tidens biblioteksmanualer. Särskild betydelse i sammanhanget har idealet om det ”lilla men utvalda biblioteket”, la bibliotheque peu nombreuse, mais choisie, och hur boksamlare på 1700-talet försökte praktisera idealen i sina herrgårdsbibliotek.

Tim Berndtsson, fil. dr vid Uppsala universitet